Året är 2014, men inte länge till

Roadtrip i Sydafrika

Festligheter hemma på min gata.

Pappa som tappert hjälper mig med plugget.

Mycket träning under detta år. En död Oskar efter mitt egenkomponerade crossfit-pass

Vackra Elli i Stockholm!

Champagnefrukost

Högbonden.

Legendarisk kräftskiva där alla var så taggade. För taggade till och med.

Vinprovning

Någonstans i skogen. I Östersund.

Och nu så befinner man sig i Vancouver.

Så då var det årets sista dag. En dag då jag brukar reflektera över det som varit. Vanligtvis tänker jag bara på framtiden, knappt att jag lever i nuet och än mindre över det förflutna. Men idag är en himla bra tid att sätta sig ner och gå igenom det gånga året. Jädrans vad mycket roligt man hinner göra på 365 dagar. Och tråkigt för den delen. Vill inte tänka på hur många timmar man ödslat sittandes på toan...

Innan ni fortsätter att läsa vill jag bara varna er för att detta kommer bli ett lite längre inlägg så antingen klickar ni bort bloggen redan nu eller så tar ni tre djupa andetag och lutar er tillbaka. För här kommer en års-intervju med er alldeles egna Victoria!

Vad kommer du minnas mest från 2014?
Helt utan tvekan GMU. Det är det bästa jag gjort i hela mitt liv. Och det tuffaste. Vidrigaste. Mest lärorika. Utmanande. Ångestfyllda. Roliga. Galna. Häftiga och det mest äventyrliga jag gjort. Att pressa sig själv till en grad man aldrig trodde man skulle klara, när man tror att man håller på att dö, när man faktiskt vill dö och sedan kämpa som galning och faktiskt klara av det. Jag är verkligen stolt. Och det känns så befriande och även ltie läskigt att säga att man är stolt. Men det är jag. Stolt som en tupp.
Det roligaste minnet med kompisarna?
Det var i början av året då Wolilo-gänget kom och hälsade på mig under en helg. Det var så roligt att se en hop av storstadsbrudar vinglande ute i skogen.Att få visa upp dem Norrland på riktigt. Att få bjuda dem på vargtass och falukorv över öppen eld. Det var verkligen en helg där champagne och snittar mötte stickade raggsockor och rödblommiga kinder.
Har du provat några nya maträtter?
Ja, såklart! Älskar ju att prova nya saker. Detta år har det gått i extravagant tema, nämligen ostron och sniglar.

Har du gjort något som du inte trodde att du skulle göra?
Ja, jag har snusat. Brukar inte falla för grupptrycket men min stolthet stod på spel. Och alla kvinnors. Johan tyckte att jag var lite tjejig på GMU:n och därför ville jag bevisa för honom och alla andra grabbar att jag minst sagt kan vara som en kille under en dag. Så jag spottade, kliade mig mellan benen, drog sexskämt och var allmänt dryg, (och ja, nu tog jag i och jag vet att alla killar inte är så där)  Och för att bevisa lite extra att jag inte alls är fin i kanten stoppade jag in en prilla och tog inte ut den förrän en timme senare. Jag hade vunnit deras respekt. 
Berätta om något minne som gjorde dig glad?
Det var när mina två favoriter, Filip och Freja gav mig i studentpresent ett dygn på Högbonden. Det är så otroligt vackert och det var verkligen den perfekta presenten. All time high. Ler lite för mig själv när jag tänker tillbaka på det hela. Särskilt badet i solnedgången. 
Något särskilt som överraskade dig?
Det måste väl vara att jag helt plötsligt hamnade på en cannabis-odling på andra sidan jorden. Det hade jag inte trott för ett år sedan. 
Årets resa?
Ja, förutom att jag nu är i Kanada och att början av 2014 spenderades i Sydafrika måste jag nog säga alla de där småresorna runt om Sverige. Göteborg, Stockholm, Uppsala och Örebro. Visserligen hatar jag att det är så långt bort till mina vänner men å andra sidan är det ju så kul när man väl ser dem. Som när jag och Ellinor tog en weekend i Stockholm, eller natten jag sov hos Kajsa i Örebro, för att inte tala om kräftskivan med Wolilobrudarna i Uppsala och min semestervecka i Göteborg hos både Rakel, Mathilda och Freja. De är just de där helgerna som fyller på mitt energiförråd.

Och slutligen, dina förväntningar inför det kommande året?
Förutom att vara lycklig och allt dessa klichéer så hoppas jag att min första månad här i Vancouver fortsätter i samma härliga anda. Att min och Mathildas Asienresa bjuder på många äventyr och en jädrans skön semester. Att jag klarar av att stå i fler yogapositioner utan att se ut som en gammkärring. Att jag hittar någonstans att bo i Uppsala och att jag trivs på universitet. Att jag träffar nya vänner.
Sedan skulle det inte vara helt fel om jag blev kär och helst även få mina känslor besvarade.

Och slutligen hoppas jag även att vår familj åker till Marrakesh under hösten. (och ja, mamma och pappa, se detta som en liten pik)

Tack för idag. tack för igår. Tack för i år.