Fri

Jag måste nog tillhöra de få personerna som lever ett väldigt bekymmersfritt liv. Jag tror inte att jag har varit i denna situation förut. När man var liten bekymrade mig som över hur 20 kronor skulle räcka till så mycket godis som möjligt. Lite senare över hur man skulle kunna festa i smyg utan att föräldrarna märkte. För att inte tala om plugghetsen som mer eller mindre funnits i mitt liv de sista fem åren åtminstone. Och jobbet, att jobba och prestera. Att vara perfekt.

Nu, helt bekymmerfri. Jag har en mamma och pappa som älskar mig. En syster som är min idol. Vänner som älskar mig. Ingen som är sjuk i släkten. Jag har ingen press på mig att prestera. Jag behöver inte tjäna pengar. Jag ska ut och resa med en av mina bästa kompisar i Asien. Jag vet att jag vill plugga ekonomi till hösten. Jag  känner hur alla bitarna faller på plats. Jag vet vad jag vill göra med mitt liv och jag känner mig trygg i mig själv.
Hur fantastiskt är inte det?