Börjar kunna några gatunamn

Hemma hos tant Birgitta från Värmland

Denna dag har jag diggat. Idag har jag fått lite mer koll på läget och jag måste säga att jag tror att jag faller ut i kärlek till denna stad. Visserligen regnar det konstant under vinterhalvåret men pulsen, de olika kvarteren, bergen, havet och alla olika nationaliteter. Det är en levande stad helt enkelt där alla är välkomna- så även jag tack och lov.

Idag efter min dagliga yogarutin åkte vi hem till en tant, Birgitta som faktiskt kommer från Sverige. Hon hade klass om jag säger så, guldarmbanden dinglade och utsikten från hennes lägenhet i norra Vancouver var breathtaking. Vi hade blivit hembjudna till henne när Hetaher berättat att hon skulle få en svensk au pair och Birgitta ville hjälpa mig att få lite fler svenska kontakter. Så vi drack kaffe, åt pepparkakor och bara njöt av utsikten. Birgitta hade även köpt biljetter till en Luciakonsert på lördag, lucky me. Så på lördag ska hela familjen King(ja, de heter så i efternamn) få vara med om en himla trevlig svensk tradition.

Sedan utforskda jag området på egen hand, jag gick och sprang om vartannat och checkade in de små butikerna, närliggande gym och ett bikramyoga ställe som jag hade tänkt prova. Det är så befriande att bara kunna gå ut och tre minuter senare befinna sig på en gata där det faktiskt finns människor, bilar, butiker och lite puls. Oj vad man uppskattar sånt efter en vecka av isolation.