Wolilogalan

Elin, jag, Mathilda, Hannah, Cornelia, Anna, Julia, Kristina, Elsa, Rakel, Camilla och Alice!

Under ett år utan sina föräldrar i en storstad hinner man göra en hel del. Vissa saker jag lugnt kan stoltsera med och andra som jag kanske väljer att inte publicera här på bloggen. Oavsett vilket har alla dessa händelser bidraget till ett helt underbar år med så mycket minnen och för att sätta ord på det hela hade mitt tjejgäng Wolilo avslutningsmiddag igår där alla fick var sin nominering som kännetecknade just dem under året som gått. En hel del interna skämt och kanske en aningens vassa repliker men med så mycket glimt i ögat.

Det var folk som rimmade, dansade och sjöng. För om det är något vi alla har gemensamt så är det just att vi alla gillar att synas och bjuda på oss själva vilket slutade med så många skratt. På kvällen kom våra grabbar och det hela gick över till hemmafest där vi blandade passionsfrukt, jordgubbar och mynta. Charader utspelade på Kristinas bakgård, jag och Mathilda dansade som galningar på köksgolvet och det blev pyssel där alla skrev hälsingar till varandra.

Tack vare att jag nu har en rosa lapp med så mycket fint skrivet kommer jag aldrig glömma denna kväll. Och ska jag vara helt ärlig hade jag inte behövt lappen för att göra det.