Dreamteam

Min syster.
Ska komma hit.
I maj.

Även fast det hela tiden händer så mycket roligt här och egentligen borde jag njuta av nuet kan jag inte låta bli att längta tills jag äntligen får krama om mamma och pappas andra avkomma. Det var så länge sedan jag såg henne och om sanningen ska fram är det hon jag saknar mest. På något sätt har vi blivit riktigt bra vänner, för några år sedan var vi bara vanliga systrar och bråkade om vem som senast hade använt den nyinköpta tröjan men efter det att hon flyttade iväg till Madrid ett år har vi blivit vänner. På riktigt.

Hon är min förebild, den jag rådfrågar och ser upp till. Trots detta är vi helt olika. Hon gillar att sova ut, kolla serier en hel dag, inte ha några planer, festa nätterna långa och spendera upp varenda liten krona.
Jag planerar varenda liten sekund, har svårt att sitta still, pratar som en pratkvarn och organiserar precis allt på det sätt jag vill ha det. Josefine är en lättsam människa som ställer låga krav och är en hejdare på att njuta av livet. Därför tycker jag så mycket om henne och vi kompletterar varandra mycket bra. Kanske att vi borde starta ett företag tillsammans, det skulle vara något. Eller vad säger du syrran?

Tur att du kommer hit snart så att vi kan börja smida planer.