Här nu idag

Igår slog det mig när jag kollade i min kalender att jag förutom hade min namnsdag även har varit här i tre månader nu. Det är helt galet. I ena stunden känns det som om jag bott här hela livet, andra som om jag kom igår och tredje som om min semester snart tar slut och att det är hemresa som gäller.

Fast semester har det varit långt ifrån, jisses vad jag har slitit och kämpat. Huvudet ständigt på högvarv, inte minst när de kommer till plugg men även allt runt om. Nya vänner, ny adress, nytt språk och ny familj. Jodu, mitt liv har ändrats drastiskt sedan jag kommit hit och mycket till det bättre som tur är.

Men visst har det varit mycket att anpassa sig till. Skolan går inte att jämföra med där hemma. Här är det ett helt annat tempo och dagarna är mycket längre. Istället för att det tar tio minuter med cykel till skolan sitter jag(om jag har tur, annars brukar ofta pensionärerna ta sittplatserna) drygt en timme på en svettandes buss. Middagarna här äts framför TV:n och jag kan även tillägga att tv.n är min värdfamiljs lilla bebis. Jag kan knappt röra mig i mitt rum för att det är så litet. Helgerna spenderas på Londons gator och det finns allting något nytt att hitta på.

Så för att summera min resa so far så har den varit händelserik som heter duga. Inte har man legat på latsidan och pillat ludd i naveln direkt. Men det är precis så jag vill ha. Nya äventyr varje dag, alltid något att se fram emot och uppleva.

För sova, det kan man göra när man blir gammal.
Och så vitt jag vet är jag ung, frisk och fri som en fågel.